Astma

Instruktionsfilm i Astma

Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Det är också vanligt med långvarig hosta. Behandlingen består bland annat av olika läkemedel som du andas in.
Olika typer av astma hos vuxna
Astma kan delas in i två olika typer: icke-allergisk astma och allergisk astma. Hos vuxna är icke-allergisk astma vanligast, medan allergisk astma är vanligast hos barn. Symtomen är i stort sett likadana, oavsett vilken typ av astma du har.
Vanliga symtom vid astma
Du får anfall av andnöd. Du får då svårt att andas. Du andas med ett pipande och väsande ljud. Du har långvarig hosta varje gång du är förkyld. Du har långvarig hosta som du inte kan hitta någon förklaring till. Hostan kommer ofta på natten. Du andas tungt och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionera. Vid ett astmaanfall får du snabbt mycket svårare att andas. Då är det ungefär som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör. Besvären vid astma kommer i perioder, ibland kan du känna dig helt frisk och ibland kan du ha stora besvär.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har astma. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper.Ring genast 112 om du får mycket svårt att andas, trots att du har använt dina läkemedel.
Undersökningar och utredningar
För att läkaren ska kunna ställa diagnos behöver du genomgå en utredning. Hos läkaren får du berätta om dina besvär och om det är något särskilt som gör att du får dem. Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker hur dina lungor fungerar. Det finns flera olika metoder för att undersöka lungornas funktion. De vanligaste är spirometri och att använda en PEF-mätare.
Allergitest
Det görs också en allergiutredning när du utreds för misstänkt astma. Du får då göra ett allergitest. De vanligaste undersökningarna är ett så kallat pricktest eller ett blodprov.
Spirometri
Med spirometri mäts hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går. Det är svårare att blåsa ut luften snabbt om dina luftrör är trånga.Undersökning med spirometri ger ett säkrare resultat och mer information, jämfört med en PEF-mätning.
PEF-mätning
Lungfunktionen kan också testas med en PEF-mätare. För att ta reda på ditt så kallade PEF-värde får du blåsa så hårt du kan i ett rör. Röret leder till en mätare som registrerar luftflödet. Vid astma blir luftrören trånga och luftflödet blir mindre, och därmed blir PEF-värdet lägre. PEF-mätning räcker oftast inte för att ställa diagnosen astma, utan används tillsammans med andra undersökningsmetoder för att bekräfta diagnosen.
Reversibilitetstest
Vid ett reversibilitetstest kan läkaren se om dina luftrör vidgas av läkemedel. Testet görs oftast på vårdcentralen.
Det går till på följande sätt: Först mäts din lungfunktion med spirometri. Sedan får du andas in ett luftrörsvidgande läkemedel. Efter cirka 15 minuter mäts din lungfunktion igen. Om du blir mycket bättre efter att du har tagit läkemedlet kan det vara astma.
Behandlingsförsök med kortison
Beroende på vad de andra testen har visat kan du få göra ett så kallat behandlingsförsök. Vid ett sådant test får du pröva kortison. Du får antingen andas in kortison varje dag i fyra till sex veckor, eller så får du ta kortisontabletter i två till tre veckor. Om behandlingen leder till att dina lungor fungerar bättre tyder det på att du har astma.
Test av luftrörens känslighet
Det finns metoder som mäter hur känsliga slemhinnorna i luftrören är. Du får då andas in ett ämne som irriterar luftrören och gör att de dras samman. Därefter mäts din lungfunktion och hur den förändras när du andas in ännu mer av det irriterande ämnet. Alla reagerar på dessa ämnen, men om du har astma reagerar du oftast snabbare och kraftigare.Undersökningen görs om astmadiagnosen är osäker och utförs oftast på sjukhus.
Andra undersökningar
Ibland får du göra fler undersökningar i en astmautredning.
NO-mätning
Ibland mäts hur mycket kväveoxid som finns i luften som du andas ut. NO är en förkortning för kväveoxid. Det finns mer kväveoxid i utandningsluften vid en allergisk inflammation i luftrören, som till exempel vid astma. Med den här metoden kan man följa upp din behandling och bedöma hur mycket inflammationsdämpande läkemedel du behöver ta. Du kan få göra den här mätningen flera gånger.
Ansträngningstest
Ett ansträngningstest får du göra framför allt om du får besvär när du anstränger dig, och de andra undersökningarna ser bra ut. Ett ansträngningstest går till på följande sätt: Först mäts din lungfunktion med spirometri.Därefter får du anstränga dig intensivt under minst sex minuter. Du kan till exempel springa på ett löpband eller cykla på en testcykel. Efteråt mäts din lungfunktion med spirometri igen.
Efter undersökningarna ska du få veta när och hur du ska få reda på resultatet. Du ska också få reda på vem du ska kontakta om du blir sämre.
Återbesök
Det är viktigt med återbesök för att kontrollera att dina läkemedel fungerar som de ska. Då får du oftast göra en ny lungfunktionsmätning och svara på ett frågeformulär om hur du mår i din astma. Du behöver inte upprepa alla undersökningar varje gång du kommer på återbesök.

Källa: 1177 (mars 2023)